Modern teknik och effektiva kommunikationslösningar har skapat enorma möjligheter för människor att arbeta tillsammans med andra människor som befinner sig på platser långt från den egna. Det är en fantastisk utveckling och för företag och andra typer av organisationer innebär det att möjligheterna att skapa grupper med en skräddarsydd och effektiv kombination av kompetenser, utan att behöva ta hänsyn till geografiska aspekter, har mångdubblats. Det betyder även att enskilda individer, oavsett om de är anställda eller arbetar i egen regi, kan arbeta på distans och från platser de väljer själva. Den tekniska utvecklingen möjliggör därmed att människor, ur ett arbetsperspektiv, kan välja att bosätta sig i princip var som helst, så länge vissa grundläggande kommunikationskrav uppfylls.

Enbart fördelar med distansarbete?

Det finns många uppenbara fördelar med att arbeta på distans, bl.a. ett minskat behov av resor, och en ökad grad av flexibilitet för individen, vilket kan innebära att upplevelsen av stress minskar. Men det finns även nackdelar. En är att man kan gå miste om de sociala relationer som en arbetsplats kan erbjuda. Möjligheterna att virtuellt arbeta tillsammans med vemsomhelst, varsomhelst och närsomhelst innebär helt enkelt att risken för isolering ökar. Även sådana triviala saker som att resa och att äta lunch bland andra människor försvinner. Fysiskt finns möjligheten att i det närmaste avskärma sig helt och hållet från andra människor, trots att man kan interagera med dem dygnet runt.

Den urbana paradoxen

Mot den bakgrunden går det att se en paradoxal utveckling; möjligheten att arbeta tillsammans och kommunicera med andra människor utan att befinna sig bland dem, driver en utveckling där det går att se ett fortsatt behov av urbanisering. Fler människor i Sverige bor idag i tätorter än på landet. Så har det varit ända sedan 1930-talet, och det förhållandet kommer med all sannolikhet att bestå. I takt med att människor erbjuds möjligheten att fjärma sig från andra, och ändå vara en del av arbetsmarknaden, kommer behovet av att finnas nära andra människor, i en stadsmiljö som erbjuder mänskligt umgänge, att öka.

Ofta innebär en förändring så mycket mer än det uppenbara. Det som är det uttalade målet med en förändring kan föra med sig oanade sidoeffekter, och den urbana paradoxen är ett lysande exempel på detta.

**************************************

Texten ovan är ett utdrag ur Xmentor Managements bok ”18 tankar om motionscyklar – en bok om förändringsledning”.

Det hör kanske inte till vanligheterna att ett gäng managementkonsulter skriver en bok om motionscyklar. Men namnet till trots – boken handlar inte om ett träningsredskap. Vi använder motionscykelns som en metafor för att på ett lättsamt sätt förmedla våra insikter om det, för alla verksamheter och organisationer, så viktiga området förändringsledning. Den som läser boken kommer att förstå.

Är du intresserad av att läsa hela boken? Kontakta oss så löser vi givetvis det!

**************************************