Den 16 november gästades Xmentor Managements seminarium om Förändringsledning av Micco Grönholm, Head of Future i Helsingborg stad. Förutom att väcka en hel del förundran över den framgång han varit med och skapat i Helsingborg stad, väckte hans resonemang om felrädsla många tankar. 

För er som vill lära känna Micco Grönholm lite närmre fick vi en liten intervju med honom som sammanfattar hans erfarenheter av felrädsla och egna misstag. Varför är gemene man så rädd att begå misstag? Är det så farligt? Och vad händer när organisationer börjar våga se misstag som annat än misslyckanden, utan faktiskt lärdomar?

 

Xmentor Management: Hej Micco! Vem är du egentligen? 

Micco: Det där är ju en av de svåraste frågor man kan få. Men jag är väl på många sätt en ganska typiskt fåfäng sextiotalist som lider av lätt femtioårskris. Jag är genuint nyfiken på människor i allmänhet och människors beteende i synnerhet. Jag har hela mitt liv arbetat med förändring på olika sätt, under lång tid som varumärkeskonsult för svenska och utländska företag och nu som Head of Future på Helsingborgs stad.

 

X: Du har länge både pratat, skrivit och föreläst om det här med misstag och felrädsla i organisationer. Är det något vi generellt sett pratar för lite om? Varför? 

M: Ja, definitivt. Och när vi väl pratar om det är det i negativa termer. Redan i unga år lär vi oss att misstag är något du ska undvika och när du trots allt gör misstag ska vi glömma det så snabbt det går och gå vidare. Jag tror att det finns en utbredd syn på misstag som misslyckanden och ingen vill associeras med misslyckanden.

 

X: Vad får det för resultat? 

M: Att vi som individer och framför allt som grupp lär oss för lite. Och därmed att vi som organisation utvecklas för långsamt.

 

X: Hur har du själv upplevt felrädsla under din yrkesverksamma karriär?

M: I början av min yrkesbana var jag ofta rädd för att göra fel. Jag hade ett stort behov av att andra människor skulle godkänna mitt arbete och att så många som möjligt skulle stå bakom mina förslag. Felrädsla finns i privat och offentlig verksamhet eftersom felrädsla i någon mening finns i oss alla. Men det finns skillnader. Det faktum att många offentliga verksamheter är direkt politiskt styrda gör att felrädslan många gånger blir större. I det politiska spelet ingår att påpeka motståndarnas misstag och få misstagen att framstå som misslyckanden. Den oönskade konsekvensen blir dock ofta att misslyckandet landar i tjänstemannaledet vilket odlar felrädsla. I tillägg finns medias indirekta påverkan eftersom de har ett stort inflytande på både den lokala och nationella politiken.

En av medias viktigaste uppdrag är grävandet och granskandet, alltså att hitta och publicera fel och missförhållanden i offentlig förvaltning. Avigsidan kan dock vara att det bidrar till felrädda organisationer.

 

X: Du har till och med uttryckt att det behövs fler misstag i det offentliga

M: Ha, ha. Ja, men inte bara i det offentliga. Jag tror att vi alla behöver göra fler misstag – men inte för misstagens egen skull. Misstag är inte misslyckanden, de är potentiella lärdomar. Om vi kan göra små misstag oftare och framför allt skapa system som gör att vi kollektivt kan lära oss från dem, kommer vi att få mycket smartare, smidigare och mer innovativa organisationer.

 

X: Vilka reaktioner får du när du tar upp det här med felrädsla.

M: Oftast igenkänning. Ibland oförstående. Kommer du från en kultur där misstag är misslyckanden och misslyckanden är ett tecken på svaghet är det väldigt, väldigt svårt att ta till sig mitt budskap. Det har jag stor respekt för.

 

X: Hur ser du själv till att bidra till en kultur som tillåter misstag?

M: Det handlar som vanlig om att börja hos mig själv; jag accepterar inte misstag, jag förväntar mig misstag. Jag försöker skapa forum där vi talar om våra misstag så att vi kan lära oss av dem, jag försöker skapa miljöer som stimulerar till prövande och lärande och jag vill gärna skapa system som belönar misstag, särskilt om misstaget lett till en insikt eller lärdom. Det är kort sagt en fråga om att skapa en kultur som går från forgive and forget till reward and remember.

 

X: Finns det ett framgångsrecept?

M: Tänk på det som en kulturfråga, vilken som helst. Om ledningen inte lever som den lär kommer ingen annan heller att göra det. Men det finns också enkla knep som kan få bollen i rullning, till exempel att börja ställa en avslutande fråga på varje möte i hela organisationen: Vad har vi lärt oss? Och att skapa formella forum där misstag och misslyckande diskuteras, analyseras och kanske till och med belönas.